re:newcell

Textilindustrin är världens näst mest förorenande industri. Henrik Norlin, styrelsemedlem i re:newcell, berättar att det var på denna grund man började undersöka alternativa återvinningsmöjligheter för textilier. Idag bygger re:newcell världens första fabrik i Kristinehamn som återvinner textilier till nya fibrer som i sin tur kan användas för tillverkning av kvalitetskläder.

henrik-norlin

VAD ÄR re:newcell?

– Grunden i bolaget är en uppfinning som togs fram på KTH 2011, som handlade om att göra massa av bomull. Denna massa används sedan som råvara till textilmaterialen lyocell och viskos. Normalt tillverkas lyocell och viskos av ved. Vi tillverkar massorna av gamla kläder istället för träd, vilket vi är först i världen med! Det som är unikt med re:newcell är att vi inte bara återvinner textilier utan dessutom lyckas göra något med ännu bättre kvalitet än ursprungsplagget.

Just nu bygger vi en demonstrationsanläggning i Kristinehamn där vi kan producera 7000 ton massa. Det går 2 miljoner jeans per ton massa och varje par jeans förbrukar 10 000 liter vatten i ursprungsproduktionen. Därför finns en väldigt stor effekt av denna återvinning vi ägnar oss åt. Textilindustrin är världens näst mest förorenande industri, så även om vi gör en liten insats så har det stora absoluta fördelar och följder.

from-textile-waste-to-renewcell-pulp-to-renewcell-lyocell-fibre

 Vad var det som ledde fram till re:newcells etablering i Värmland och kristinehamn?

– Med anledning av att det finns mycket kompetens kring processteknik. Mycket av vår process är besläktad med massaindustrin och vi ville enkelt kunna rekrytera duktiga människor och ha nära till leverantörer. Vi vill att demonstrationsanläggningen ska vara en innovativ miljö där man hjälps åt att sluta cirkeln kring textilindustrin och då måste man vara nära kompetensen.

berlin-ethical-fashion-show-jersey-dress-renewcellsodra

VILKA VAR FRAMGÅNGSFAKTORERNA VID re:newcells ETABLERING?

– Duktiga människor! Vi har även fått väldigt bra stöd och hjälp från både lokala nätverk och Näringslivssamverkan i Kristinehamn med att hitta rätt personer och koordinera arbetet med kommunen. Det geografiska läget spelar också roll – logistiken är viktig.

VAD TYCKER DU ÄR VIKTIGT FÖR ATT FRÄMJA ETABLERING I VÄRMLAND?

– Jag tror att det gäller att rikta in sig på de som har ett behov av Värmlands specialkompetens. Det fanns rätt nätverk och kompetens för oss! I Värmland har man världsunik kompetens kring papper och massa, därför är det bra att fortsätta utveckla dessa bitar.

 HUR SER TILLVÄXTPOTENTIALEN UT?

– Potentialen är jättestor. Vi når inte vår fulla potential än på ett tag, men går saker som vi vill kommer detta ha stor påverkan både miljömässigt och strukturmässigt i textilindustrin. Potentialen i Kristinehamn är jättestor: vi vill vara en världsledande hub för innovation kring textilåtervinning. Vi vill se att Kristinehamn är stället man åker till i världen när man vill testa vår process inom textilåtervinning!